Artikellista Bas


Bildskärms-
typografi 1995

Inledning

Fixerad typografi

Antikva & linjär

Krav på skärmfont

Inte bara Geneva

Lysande rubriker

Kantutjämning

Färgglad typografi

Faktaruta

 

 


en Geneva och Arial behöver inte vara sista ordet i skärmtypografi. Deras tecken är inte optimalt lättlästa, eftersom de följer Helvetica och 1800-talsgrotesken med dess slutna teckenformer. Gemena "a" och "g" kunde vara tydligare. MS Sans skapar med sina stela kvadratiska former svårlästa teckenkombinationer, t.ex. "känna" och "kärna". För den ambitiöse är lösningen att skapa egna skärmtypsnitt som förenar Genevas och MS Sans Serifs allmänt goda egenskaper med andra mer särpräglade teckenformer.

Åtskilliga linjärer, som Frutiger, Lucida Sans, Stone Sans och Legacy Sans har vackra och läsbara skärmfonter vad själva teckenformerna angår, även om de skiljer sig från de tryckta tecknen.




Arial som Typ1-typsnitt för Mac (bygger på Helvetica) och Avenir (bygger på Futura) fungerar också bra.

 



Myriad MM ger rätt bra läsbarhet även i mindre grader och kan rekommenderas för lösning av textmängdsproblem, där teckenbredd och vikt behöver justeras för att texten ska få plats i bestämda utrymmen.



Arbetar man med fixerad typografi i längre texter kan skärmtypsnittens luftning justeras i PhotoShop generellt, och ges lämpligt radavstånd. Det blir en klar förbättring, men den individuella tillriktningen är dock ofta haltande.



Legacy Sans fungerar dock riktigt bra, men den lägre x-höjden kräver något större grad för god läsbarhet.


För att dessa typsnitt ska komma till sin rätt som skärmfonter bör de frigöras från kopplingen till skrivarfonten och ges egna teckenmellanrum, av det slag som Geneva har.
Ett sådant arbete är inte helt problemfritt, men lönar sig om man vill ha en egen prägel på sina brödtexter. Arbetet utförs lämpligen i en fonteditor som Fontographer eller FontStudio.

Förr i tiden fanns programmet Fontastic, som var avsett just för redigering av punktuppbyggda typsnitt. Det går fortfarande att använda på datorer med 68030-processor, men eftersom det arbetar med en äldre typsnittsteknologi blir det problem att använda de typsnitt det genererar. Dessvärre har Fontographer en undermålig skärmfonts-editor, som inte tillåter inställning av egna teckenmellanrum för skärmfonten. Bäst som skärmfontseditor är FontStudio, där man kan bygga speciella skärmfonter utan tillhörande konturfont. I detta program kan man också framställa kantutjämnade och färgade skärmtypsnitt.

Med denna teknik kan man justera tecken i Geneva, eller ersätta några tecken med tecken från andra skärmtypsnitt. Man kan också ta upp andra skärmtypsnitt och ge dem nya teckenmellanrum avpassade för skärmvisning, och givetvis teckna ett eget skärmtypsnitt. En värdefull sak kan vara att skapa skärmtypsnitt för de teckenstorlekar som saknas, såsom 11 och 13 punkter.

Det är en sådan operation som ligger bakom de tecken som finns på artikelns knappar. De är baserade på Lucida Sans 11 pt och Geneva 10 pt, med lite inspiration från Bell Gothic 11 pt. Teckenmellanrummen i dessa typsnitt måste dock justeras och nästan varje tecken är omarbetat för att kunna packas ganska tätt på dessa knappar. Här bryter jag alltså grundregeln att hålla luft mellan tecknen, men kompenserar så gott det går med särskiljande teckenformer. Resultatet är inte lysande men läsligt. 

Vill Du ha ett alternativ till Geneva 10 pt för knapptexter på Macintosh kan Du hämta hem detta skärmtypsnitt genom att klicka namnet  KNAPPTEN.

 



Stefan Lundhem