OpenType

Ambitionen

Avtalat

Microsofts finesser

Webbtypografi

Typ1 & OpenType

Problematiken

Hintning

TrueType hints

Bastypsnitt

Adobe Acrobat

Bakgrund




Artiklar

Baskerville

Caslon

Cloister Old Style

Formatmallar CSS

Frakturen

Garamond

Jenson MM

Minion MM

MultipleMaster

Myriad MM

Pekpinnar 1

Pekpinnar 2

Poynter

RailwayType & Agenda

Tidningstypsnitt

Webbfonter

Webbtypografi

1 2 3 4

Storleksproblem

Bildskärms-
typografi 1995




 

OpenType med frågetecken

(Artikeln har bara historiskt intresse. Avsnitten om TrueType och Hintning är läsvärda)

 

Sedan artikeln om Bildskärmtypografi i CAP & Design 1996:3  har det hänt en del. Det är främst Microsoft som är febrilt verksamt med att ta fram en typsnitts-teknologi för bättre skärmtypografi. Nu har Microsoft dragit med sig Adobe i ett avtal att tillsammans utveckla ett gemensamt fontformat, som ska möjliggöra högklassig typografi på webben. Apple har inte hörts av i sammanhanget.

Ambitionen

OpenType ska vara en utveckling av TrueType som ger stöd för Type1-data och som kombinerar de båda formaten.

Syftet är dels att förenkla typsnitts-hanteringen av befintliga typsnitt, men framför allt att skapa ett fontformat som möjliggör transport av typograferade dokument.

Ett OpenType-typsnitt kan således vara av Type1 eller TrueType eller båda samtidigt. Type1-fonten kan visas på bildskärm via ATM, men den kan också direkt konverteras till TrueType och rastreras till skärmbild av den inbyggda TrueType-rastreraren, precis som vanliga TT-typsnitt.

Kontinuiteten bakåt bevaras genom att befintliga Type1- och TrueType-fonter stöds av OpenType. För användaren blir skillnaden bara smidigare hantering av olika typsnittsformat.

Avtalat

Avtalet innebär att Adobe licensierar Microsofts True Type-teknologi och Microsoft licensierar Adobes Type1-teknologi.

Eftersom OpenType är en öppen standard kan dessutom andra producenter av fonter, operativsystem, webb-läsare m.m. arbeta med den.

Microsoft bygger in OpenType i Windows och Adobe stödjer OT i framtida versioner av Adobe-program, ATM och Acrobat. Givetvis ska OpenType fungera med postscript-skrivare och andra skrivare.

Adobe kommer att konvertera de mest populära Type1-typsnitten till OT.

Dessutom ska Adobe och Microsoft samverka i utvecklingen av nya OpenType-typsnitt. Här står typsnitt avsedda för bildskärmspublicering i fokus.

Ännu så länge är det en öppen fråga om ATM eller någon annan slags Type1-rastrerare kommer att integreras med Windows.

Ett resultat är således att Adobes Typ1-typsnitt drar nytta av de finesser som Microsoft utrustar TrueType med, för att förbättra kvaliteten på skärmtypsnitten och möjliggöra typografisk formgivning av webb-dokument.

För Adobe ger OpenType en möjlighet att expandera på Windows-marknaden, eftersom Type1-fonter kommer att hanteras på samma sätt som TrueType-fonter. Det ger också Adobe en anledning att utveckla TrueType-typsnitt. Dessutom kan man förmoda att avtalet med Microsoft är ofrånkomligt om Adobe vill behålla sin position som ledande typsnittsproducent. Risken är redan nu stor att Microsoft går om genom sin satsning på webbtypografi.

Microsofts finesser

De viktigaste funktionerna i detta sammanhang är möjlighet att transportera typograferade dokument genom att bädda in fonter i dokumenten, och en avancerad hintning som ger god teckenåtergivning på bildskärm.

Andra finesser i Microsofts TrueType är att typsnittet kan styras för att generera olika teckenbilder och teckenkombinationer, såsom ligaturer, initialbokstäver och diakritiska tecken.

Antalet tecken utökas till 652 tecken för att täcka andra teckenuppsättningar såsom grekiska, turkiska och östeuropeiska språk.

Man stödjer också Unicode, som är ett system för teckenidentitiering oberoende av plattform.

I Windows bygger Microsoft in automatisk kantutjämning som en valfri funktion för bättre skärmtypografi.

Typografi på Webben

Microsoft leder för tillfället den typografiska utvecklingen på Internet. Deras webbläsare Internet Explorer kan redann nu läsa dokument som innehåller specifikationer av typsnitt, grad och färg, medan Netscape endast läser färg och grad. I HTML-dokumentet anges typval med taggen <FONT FACE="Fontnamn">. Vill man sätta en större rubrik i rödfärgad Arial för att läsas i Microsoft Explorer blir html-koden <FONT FACE="Arial" COLOR="Red" SIZE=6>.

Med OpenType skapas möjlighet att ta emot typografiskt formgivna webb-dokument, även om man själv inte har de aktuella typsnitten installerade. Typsnitten bäddas in i webb-dokumenten och laddas ned med det.

Samtidigt som den typografiska kvaliteten kan höjas, hoppas man sänka tiden för nedladdning, jämfört med dokument formgivna med textbilder i GIF och JPEG.

För att nedladdningen ska bli så effektiv som möjligt ska fonterna vara komprimerade. Här används Adobes komprimering på Type1-typsnitt, medan Microsoft använder Agfas komprimeringsteknik. För att hålla ner filstorleken avser man dessutom att endast skicka med ett urval av fonten, de tecken som faktiskt används i dokumentet, s.k. subsetting.

Transporten av OpenType-fonter kan således innebära att användaren endast tillfälligt får tillgång till en del av fonten.

Adobe och Microsoft ska gemensamt föreslå WWW- konsortiet att inbäddning av OpenType-typsnitt ska etableras som standard för fonthantering på Web.

Senare i år kommer OpenType-typsnitt att finnas tillgängliga för nedladdning via Microsofts Internet Explorer.

Type1 och TrueType

TrueType utvecklades av Apple för att komma ifrån de dyra licensavgifter man måste betala till Adobe för att få använda deras Type1-teknologi på Macens operativsystem. Snart gick även Microsoft in på TrueType som standard för Windows, där TrueType firat sina största framgångar.

Därefter öppnade Adobe specifikation för Type1. Fristående typtillverkare som producerar för den grafiska branschen skapar således sina typsnitt i Type1-format. Det är också här som den viktiga typsnittsutvecklingen sker. Adobe räknar med att det idag finns 30.000 Type1-typsnitt.

TrueType och Type1 är båda konturteckenformat. Teckenbilderna är beskrivna med punkter och linjer, som egentligen matematiskt beskriver teckenkonturen. (Läs mer nedan under Bakgrund.)

Problematiken

När teckenkonturen exponeras på bildskärm eller skrivare omvandlas konturen till en yta fylld med bildpunkter. Detta sköts av en rastrerare, eller RIP. ATM är Adobes rastrerare för bildskärmsvisning av Type1-typsnitt. För TrueType-typsnitten har Apple och Microsoft byggt in rastreraren i operativsystemen för Macintosh och Windows.

När rastreraren läser av den matematiskt beskrivna teckenkonturen, anpassar den konturen till angiven teckenstorlek och översätter den till bildskärmspunkter. Därvid uppstår ofta konflikt mellan teckenformen och bildkskärmens raster av pixelpunkter.

Hintning

Lösningen är så kallad hintning, som syftar till att förbättra tecknens återgivning i små grader vid låg upplösning.

Hints är instruktioner till rippen hur den ska  sätta ut bildpunkter när teckenkonturen inte riktigt passar in i bildskärmens eller skrivarens raster.

Tekniken utvecklades ursprungligen av Adobe för anpassning av deras Type1-typsnitt till utskrift på lågupplösande laserskrivare. Denna hintning används förstås också vid ATM:s rippning för skärmvisning, men det var inte det primära syftet.

TrueType var däremot från början tänkt för bildskärmstypsnitt och utskrift på kontorsskrivare, så här har man lagt sig vinn om kvalificerad hintning. Det är denna funktion som nu kommer så väl till pass och ger TrueType ett försteg inom bildskärmstypografi i allmänhet webb-typografi i synnerhet.

TrueTypes hints

En poäng är att intelligensen i TrueTypes hints är inbyggda i typsnittet och knutet till varje tecken, inte i rastreraren som i Type1-fonterna. Därmed kan de i detalj styras av formgivaren.

Genom att TrueTypes kommandon kan kontrollera varje punkt på teckenkonturen, ger hintningen samma kontroll över den punktuppbyggda teckenbilden som handgjorda skärmfonter.

Kommandon kan användas för att generellt förbättra läsbarheten i små teckenstorlekar, men formgivaren har dessutom möjlighet att ändra teckenformen vid varje enskild grad, eller vid vissa brytpunkter där teckenformen mer dramatiskt ändrar utseende. TrueType kan alltså användas för att skapa optiskt anpassade skärmtypsnitt.

TrueType hints har speciella kontroller för återgivningen av diagonala streck, så att de blir symmetriska och undviker pixelanhopningar. Därmed får tecknen en bättre återgivning av linjebredd och vikt. Denna funktion är särskilt värdefull vid återgivningen av kursiver och skripter.

En viktig sak är att hintningen dessutom kan styra ljusrummen omkring tecknen vid olika grader, för att nå uppnå en jämn tillriktning och en jämn färg i tecknens framträdande på skärmen.

Med hintningen eftersträvar Microsoft att ge jämn färg genom att eliminera pixelanhopningar, att visuellt återge vikt även i små grader, teckenidentifiering genom anpassning av teckenbilden, kontroll av teckenmellanrum som anpassas till graden och prioritering av symmetrisk återgivning av vinklar och diagonala streck.

Bastypsnitt

En annan metod för att nå transportabla dokuemnt är att gratis tillhandahålla några bastypsnitt, som man hoppas att alla användare vill installera på sina datorer. Dessa typsnitt kan laddas ned från Microsoft. Redan idag levereras sådana bastypsnitt med Apples och Microsofts operativsystem och med Adobes ATM.

Microsoft erbjuder redan nu användare att ladda ned nya versioner av bastypsnitten Times, Arial, Courier New och Comic Sans för att användas tillsammans med Microsofts webbläsare Explorer.

Dessa nya versioner av TrueType-typsnitten har samma teckenformer som befintliga versioner, men de har en större teckenuppsättning.

Dessutom tillhandahåller man de bästa typsnitten för bildskärm, nämligen Verdana och Georgia, som särskilt utformats för både bildskärm och utskrift.

Acrobat och Adobe

Den tredje och mest avancerade vägen är att simulera de typsnitt som finns i dokumentet. Den vägen känner vi, det är Adobes Acrobat. I pdf-dokument kan dessutom de flesta typsnitt bäddas in, hela typsnittet eller bara de tecken som används i dokumentet.

Den fungerar utmärkt på webben, men inte riktigt så smidigt och träffsäkert som OpenType är tänkt att bli. När det gäller stora och komplicerade dokument är dock Acrobat fortfarande överlägset.

Bakgrund till Typ1-TrueType

Genom att både TrueType- och Type1-typsnitt är vektorgrafik, alltså matematiskt beskrivna linjer och kurvor,  är det möjligt att skaländra teckenbilden med bevarade proportioner eller om man så vill ändrade proportioner. Bilden räknas helt enkelt om. En viktig skillnad är att Postscript arbetar med bezier-kurvor för den matematiska beskrivningen, medan TrueType har ett lite enklare vektorformat. Därmed får TrueType-typsnitten fler utsättningspunkter, men rent tekniskt fungerar de på likartat sätt.

En skillnad är att TrueType-typsnitten får större filformat, eftersom Adobes Typ1-typsnitt är komprimerade. TrueType-typsnitten saknade länge teckenuppsättningar som används i professionella typografiska sammanhang, såsom kapitäler, gemena siffror, ligaturer m.m.  Men den skillnaden är historia.

Type1-typsnitten är industristandard (ISO 9541) för den grafiska branschen, medan TrueType-typsnitten är störst som kontorstypsnitt. Därför blir det ofta problem med utskrift på sätterier av TrueType-typsnitt, medan de fungerar utmärkt som skärmtypsnitt och skrivartypsnitt på kontorens datorer och laserskrivare.

Artikeln ursprungligen publicerad i CAP & Design 1996:5.

© Text och illustrationer Stefan Lundhem

| FyrisFonts | Typsnitt | Beställa | Artiklar | Ordbok | Länkar | Innehåll | Om |

< - - - Sidan uppdaterad 011017 - - - >