Detaljanalys

Den mest utmärkande egenskapen hos Verdana är den luftiga tillriktningen, med generösa och jämna teckenmellanrum. I små grader på bildskärm tenderar tecknen att bli ganska snarlika varandra och här spelar luftning och teckenbredd en viktig roll. Det är till stor det denna egenskap som gör Verdana så lättläst på bildksärm. Härvidlag överträffar det alla andra typsnitt.

Tecken som lätt blandas samman, såsom gemena i, j och l och versala I, J, L och siffran 1 har tecknats för att undvika sådana sammanblandningar. Den feta vikten har också gjorts så kraftig att den verkligen avviker från den magra i små grader på bildskärm.

Fördelen med Verdanas bredd är störst i de mindre graderna, där Verdana är oöverträffad som typsnitt i dagsläget. Nackdelen är att det blir lite för utymmeskrävande i knappar och rubriker. Som komplement kan man i gif-texter använda den lite smalare Tahoma, som levererats med Windows 95 och i övrigt har samma teckenform som Verdana.

Genom att Verdana är utmärkt som skärmtypsnitt och redan är installerad hos alla som har Windows 95 och gratis tillgänglig för alla andra som vill, kan det fungera som standardtyspnitt på webben, och lyfta läsbarheten några steg från Arial och Helvetica samt ge lite variation i formgivningen.

I 10 pt har Verdana en kvadratisk teckenform, som är öppen, ljus och fräsch. Teckenmellanrum och ordmellanrum är mycket väl balanserade med avsevärt tydligare tecken än Arial. Detta är ett mycket gott val för läsbar text på bildskärm och den bästa linjären i dagsläget. Detär dock ganska utrymmeskrävande, så för mindre utrymmen fyller Arial fortfarande en viktig roll.

I 11 pt byter Verdana skepnad och antar en rund teckenform. Här är Verdana utmärkt även för längre texter.

Verdana 12 pt är mycket ljus och öppen, med bra balans mellan teckenform och teckenmellanrum, och med väl avvägt ordmellanrum. Teckenformen är rund men varierad och livlig och mycket tydlig. I vissa teckenkombinationer är tillriktningen för tät och ordmellanrummen kunde vara större, men det fungerar för korta texter som ett utmärkt alternativ till Arial.

I 14 pt blir Verdana fetare och får en pregnant teckenform som ligger närmare TrueType-konturen. Den är mycket tydlig och läsbar, och utmärkt för korta textrader.

I 18 punkter har Verdana samma linjebredd som 14, men tecknen är öppnare och ligger ännu närmare teckenkonturen. Verdana 18 pt är vacker och sympatisk, men ordbilderna blir inte lika tydliga som i 14 pt.

Verdana 24 pt är ett både elegant och kraftfullt typsnitt för rubriker.

Verdana Bold är i 10 pt är helt lysande, utmärkt tydlig och lättläst och fungerar bra även i korta texter. Det överträffar vida Arial för rubriker och knappar. Verdana Bold 11 pt är ett utmärkt val för mellanrubriker i utskrifter.

I 12 pt (size 3) är Verdana Bold mycket vacker och öppen, men egentligen lite för mager för att fasa in bland fetstilen i de övriga graderna. Men dess mindre svärta är anpassad till den trådtunna stilen i 12 (size 3) mager och i det sammanhanget fungerar den. Som fristående fet blir den lite för tunn, men är å andra sidan mycket vacker och elegant med lite association till Americana. Verdana Bold i 12 pt tillför en ny atmosför till webbens typsnitt. Det kan också användas som texttypsnitt.

För fetare linjär till knappar och gif-rubriker kan man välja Verdana 13 pt eller Tahoma i 12 pt. Verdanas fet i 14 pt (size 4) är både snygg och kraftfull, och överträffar vida Arial som rubrikstil.

Verdana fet 18 och 24 är verkliga höjdpunkter för tunga och eleganta rubriker. Här är linjebredden så väl tilltagen att den känns kraftigare än fet. I kantutjämnat skick som gif-bilder är de stora graderna mycket vackra.

Verdana representerar alltså en modernare linjär, den så kallade humanistiska linjären, som hämtar förebild från handskrift och som har enkla former och öppna tecken. Verdana är dessutom mycket bred och kvadratisk i grundformen. Bitmaptecknen kan i vissa grader avvika från teckenkonturen, t.ex. i gemena a. Det är en fördel för läsningen.

Bild Verdana 10 pt

Notera att Verdana i 10 pt genomgående har mycket enkla linjer i bitmap-tecknen, företrädesvis horisontella och vertikala linjer. Därmed blir den tydlig och lättläst på bildskärmen.

Bild Verdana 12 pt

I 12 pt har man gjort hintsen så att en kurva skapas i rundningen på a och b, medan mindre grader där har en rät linje. I mitt tycke skulle en smalare teckenform och rät linje ha varit bättre även i 12 pt. Det lilla nedhänget på a är också egentligen onödigt och avlägsnar 12pt-skärningen från de mindre gradernas räta tak på a.

Georgia

Bild Georgia 120 pt

Georgia togs ursprungligen fram som en ersättare till Times, men är avsevärt öppnare och bredare med mer robusta detaljer och mindre kontrast, så att den i sitt allmänna intryck mer liknar de traditionella tidningstypsnitten. Georgia utgår från den så kallade skotska antikvan från 1700-talets slut, som har samma grundläggande teckenformer som tidningstypsnittens förebild, en engelska anatikvan.

Liksom de har Georgia närmast horisontella och kraftiga seriffer, till skillnad från Times sneda spetsiga. De kraftiga serifferna bygger samman tecknen till ordbilder.

Times i röd konturlinje och Georgia i grå fylld kontur

Georgia har också något lägre x-höjd som möjliggör mer generösa ljusöppningar och ger den ett öppnare och ljusare intryck än Times.

Vissa linjer ligger mycket nära Times men det går att hitta sådana överensstämmelser också med andra typsnitt. Georgia står på egna ben.

Georgia överträffar Times som standardtypsnitt på datorn, både för skärmvisning och utskrift. Bäst är det i små grader, ty det är för dessa det formgivits med sina robusta detaljer och öppna generösa teckenformer.

Svenska Dagbladets nya brödtypsnitt Poynter är en annan Times-ersättare, med vissa gemensamma drag med Georgia: linjevikt och teckenbredd överensstämmer i stort, men Georgia har lite tunnare hårstreck och känns lite öppnare, vilket tillsammans med de kraftiga horisontella serifferna gör Georgia likvärdig eller överlägsen i små grader. (Se artikel om SvD och Poynter)

Poynter med röd kontur, Georgia med grå fyllning

Nimrod i röd teckenkontur och Georgia i grå fylld kontur

I jämförelse med Dagens Nyheters brödtypsnitt Nimrod har Georgia ungefär samma teckenbredd men mer generösa ljusöppningar och bredare och skarpare anslutna seriffer, som i tydlighet överträffar Nimrod.

I förhållande till andra etablerade tidningstypsnitt, som Corona, Olympian och New Century Schoolbook, har Georgia lite mindre linjevikt men större ljusöppningar och lite lägre x-höjd. Serifferna är likartade men längre och mer eleganta. Georgia har de egenskaper som utmärker typsnitt skapade för svåra läsförhållanden, men är lite snyggare helt enkelt.

New Century Schoolbook i röd kontur, Georgia i grå fyllning

Olympian i röd kontur, Georgia i grå fyllning

Corona i röd kontur, Georgia i grå fyllning

Georgia är därför ett bra val för trycksaker och tidningar där TrueType-typsnitt kan komma till användning, och ett självklart val framför Times i interna publikationer.

En lite speciell sak med Georgia är att versalerna är något mindre och lägre än hos andra likartade typsnitt, med undantag för Olympian, ett annat av Matthew Carters typsnitt. Versalerna känns igen som versaler men de bryter inte mot den övriga texten som annars är fallet.

Men det är primärt för text på bildskärm som Georgia tagits fram, och här är det i alla avseenden den bästa antikvan för löpande text i grader från 8 till 12 punkter. På webben blir det ju 10 och 12 pt, men i ordbehandling fungerar också 11 pt utmärkt. Tillsammans med Verdana Bold 11 pt i mellanrubriker ger denna grad en snygg och lättläst text, både på bildskärm och i utskrift.

I 10 pt (size 2) på webben ger Georgia tydliga, särskiljbara och dessutom vackra tecken. Med utmärkt teckenmellanrum och ordmellanrum är det i mitt tycke det bästa lästypsnittet på bildskärm.

11 pt är utmärkt för ordbehandling och utskrifter, lättläst och samtidigt ekonomiisk.

I 12 pt är Georgia mycket tydligt och läsvänligt, med utmärkt balans mellan teckenform-linjevikt-teckenmellanrum och ordmellanrum. I denna grad blir Georgia ännu mer lättläst än i 10 pt men det tar också större plats. Text med denna storlek blir i andra typsnitt fetare och därmed svårare att läsa. Här är Georgia ett utmärkt alternativ för extra lättläst text. Den fetare stilen når Georga i 14 pt.

Georgia 10 pt (size2) motsvarar rätt väl Times 12 (size3) i teckenstorlek, men Georgia är överlägset i läsbarhet och tillriktning. Stilmässigt känns Georgia som ett mer stringent alternativ till Times.

Ett klart problem är att Georgia är så pass mycket större än t.ex. Times i samma grad, som ju bildat standard på webben och i ordbehandlingsprogram. 10 pt Georgia (size 2 på webben) motsvarar ungerfär Times 12 pt (size 3) och 12 pt Georgia svara storelksmässigt mot 14 pt Times. Denna lösning är inte så lyckad just på webben där man anger olika alternativa typsnitt.

Georgia har lite speciella siffror som hämtar inspiration från gemena siffror med varierande placering på baslinjen. De fungerar utmärkt på bildskärm.

Den feta stilen är mycket fint avvägd i de mindre graderna, men i de två största följer den dessvärre Times dåliga exempel med nyantikvan som förebild. Tungt och fult blir det, men ändå lite snyggre än Times.

Kursiven är kanske den bästa som finns för bildskärm. Den är expanderad med öppna tydliga tecken och bra teckenmellanrum. Den något mindre lutningen gör tecknen mer särskiljande än de är hos Times.

Bild Georgia 10 pt

Medan Times New Roman utgår från renässansantikvan bygger Georgia på den skotska antikvan från 1800-talets början, som är en modernisering av nyantikvan, utvecklad för att bättre än Didot och Bodoni fungera som texttypsnitt. Det är således ingen slump att Georgia har tagit upp viktiga egenskaper från tidningstypsnitten med deras breda, öppna och lättlästa teckenformer.

Notera de breda tecknen och de stora öglorna samt de kraftiga horisontellt ställda serifferna. Gemena a är den enda bokstav som egentligen liknar Times. I små grader avviker Georgias bildskärmteckentydligt och rätt djärvt från teckenkonturen. Överhänget på gemena a blir ett horisontellt streck och magens rundning och diagonal blir reducerad till en kvadrat. Detta ger en stringent och tydlig teckenform som alla ser är a, även om det inte precis är Georgias a.

Bild Georgia 12 pt

Gemena b har givits en rundning på magen i 12 pt grad, i lägre grader är även dessa rundningar räta linjer. Vid misspassning väljer bitmap-tecknen breddning framför kondensering vilket bidrar till breda och lättlästa tecken.

Arial

Det är inget fel på Arial 10 pt egentligen, bara att det känns så förfärligt tråkigt och karaktärslöst. Teckenformen är oval, med genomgående rundade hörn. Arial 10 pt är bra anpassat till bildskärmen, med jämn teckenbredd och tydlig teckenform och perfekt avvägning mellan teckenform och teckenmellanrum och ordmellanrum. Vid enstaka tecken fallerar tillriktningen, men det saboterar inte läsningen.

I 11 pt är Arial läsbart och tydligt för kortare texter. Kombinationen av rektangulära teckenformer och för litet ordmellanrum gör det olämpligt för längre texter. Tekniskt sett är det föredömligt avvägt vad avser teckenmellanrum och teckenform.

I 12 pt övergår Arial till en rund teckenform som tillsammans med för litet ordmellanrum skapar en snirklig trådstruktur, som gör det svårläst i längre texter. Arial 12 pt har dock en öppenhet som kan komma till bruk i korta texter och lätta rubriker.

Bild Arial 12 pt

Arial representerar den äldre formen av linjär, den så kallade 1800-talsgrotesken. Den har en oval grundform och slutna tecken som lätt blandas samman. Det ser du här i bosktaven a. Det finns en ganska bra överensstämmelse mellan bitmap och teckenkontur. Bitmap-tecknen väljer en smalare väg när misspassning uppstår.

Times

Trots att teckenformerna i Times inte är optimala för bildskärm är Times på PC utmärkt i 12 pt, främst tack vare den goda tillriktningen, med väg avvägt teckenmellnarum och i allmänhet god passning mellan tecknen.

I 11 pt får Times en mer kondenserad form, men teckenidentitiet och tillriktning är fortfarande utmärkt.

I 10 pt blir tecknen så små att de börjar bli gnetiga, men tack vare bevarad god tillriktning är den fortfarande läsbar. Det är denna storlek som är standard för Times i 12 pt på Mac, men där är Times mer kondenserad med sämre tillriktning. Macanvändare rekommenderas att ladda ned Microsofts Times New Roman och använda den som standard-Times.

Fet stil är utmärkt i 12 punkter. Normalt övergår ju Times från renässansantikva i mager stil till nyantikva i fet stil, men i Monotypes Times får den karaktär av mekan eller clarendon, och det gläder vår ögon. I större grader blir det värre, där får vi en tung och klumpig nyantikva som inte passar nånstans. Här bör man välja Georgia om man vill ha en fet antikva.

Kursiven är i och för sig välgjord med bra teckenmellanrum, men den starka lutningen och den smala teckenformern gör att tecknen blandas lätt samman, vilket gör den ordentligt svårläst.

Bild Times New Roman 12 pt

Times New Roman representerar en klassisk antikva med rötter i boktrycket. Notera de tunna hårsstrecken och de mycket vassa vinklade serifferna. Bitmap-tecknen återger dessa detaljer så gott det går och följer troget teckenformerna. Av bilden framgår tydligt att Times 12 pt är lite mindre än Georgia och Myriad och avsevärt mindre än de tre linjärerna i samma grad. Bitmap-tecknen följer teckenformen troget, men väljer breddning vid misspassning.

Myriad web

Myriad är ett utmärkt typsnitt i vanlig typografi men som webbtypsnitt når den i 10 pt inte upp till samma nivå som Arial och Verdana. Obalanserad teckenbredd blandning av runda och ovala teckenformer och otydliga ordmellanrum gör Myriad Webb 10 pt till rätt meningslöst val. Arial 10 pt är bättre.

Även Myriad Web 11 pt ger ett oroligt och spretigt intryck, med dålig tillriktning. Ordmellanrummen är så små att ordbilder inte skapas och tecknen ligger i många fall packade mot varandra, så det hela ger ett alltför kompakt och svårtolkat intryck. Arial 11 pt är öppnare och redigare.

Myriad Web 12 pt kunde vara en alldeles utmärkt linjär. Teckenformerna är öppna, balanserade och särskiljande och teckenmellanrummen är i allmänhet väl avvägda. Minion Web 12 är vacker och trevlig, men helhetsintrycket dras ned av alltför litet ordmellanrum och ojämna teckenmellanrum, som gör texten onödigt svårläst. Ett användbart alternativ till Arial 12 pt dock.

Bild Myriad 12 pt

Myriad MM är liksom Verdana en humanistisk linjär med öppna enkla former, som fungerar utmärkt i tryck. Som synes följer bitmap-tecknen konturen mycket nära. Myriad eftersträvar också att följa teckenformen men väljer att göra bitmap-tecknen något smalare än konturen när misspassning uppstår. Det är ett mindre lycklig val ur läsbarhetens synpunkt, men kan vara motiverad för att behålla den inbördes balansen mellan tecknen. Sådana problem behöver inte uppstå om typsnittet från början designas för skärmvisning.

Minion Web

10 pt. Här har Minion Web ordentligt med luft mellan tecknen, och det gör den riktigt läsbar, trots att teckenformerna inte är optimala för bildskärm. Dessvärre dras Minion Web 10 pt med mycket ojämn tillriktning, där det i åtskilliga fall är lika stort mellanrum mellan tecknen i ett ord och själva orden, så att man helt enkelt inte ser vart tecknet hör. Här krävs bättre TrueType-hintning från Adobes sida.

11 pt. Här kommer Minion Web mer till sin rätt. Teckenstorleken motsvarar Times New Roman 12 pt, och är nästan lika lättläst. Teckenbredderna håller bra balans, men helhetsintrycket dras ned lite av att ordmellanrummen inte är så tydliga som i Times New Roman. Minion Web 11 pt är dock ett fullt användbart alternativ till Times i Windows. Dessvärre ingår inte 11 pt i de förvalda storlekar som används på webben med FONT-taggen, däremot kan den bli ett mycket bra alternativ till Times och Georgia med cascading stylesheets.

Dessvärre rasar dessvärre Minion Webb fullständigt i den viktiga graden 12 pt., där den blir alldeles utspärrad med otydliga ordmellanrum, så att tecknen inte längre skapar ordbilder. Teckenformerna är likartade Minion Web 11 pt, med lägre x-höjd och i vissa fall större ljusöppningar, men läsbarheten är nästan obefintlig. Det finns ingen anledning att använda Minion Web 12 pt, om man inte vill skriva spärrad stil förstås.

Minion Web har en vacker kursiv, men alltför mycket luft mellan tecknen ger den ett spärrat intryck. Den är dock lite svårläst.

Bild Minion 12 pt

Minion är ett utmärkt och lättläst typsnitt i tryck och utskrift, som förenar moderna krav på enkelhet och tydlighet med estetiska krav på elegans och klassisk teckenform. På bildskärmen havererar det i små grader, trots att detär mer robust än Times. Minion 12 pt är som synes mindre än Georgia i samma grad. Bitmap-tecknen följer troget teckenkonturen, med mindre lyckade resultat i t.ex. diagonalen på gemena a. I mindre grader ger denna ambition mer svårlästa tecken än Georgias. Man följer även rundningen i den övre bågen på b. Det ger som helhet mer rundade teckenformer än teckenkonturen har. I andra lägen blir bitmap-tecknen lite spretiga.

Slutsats

Den triviala slutsatsen är att de enda typsnitt som egentligen fungerar på bildskärm är de som också formgivits för bildskärm. Det intressanta med Verdana och Georgia är att de dessutom fungerar bra i andra sammanhang. Här kan vi se fram emot ytterligare utveckling, när det blir kommersiellt möjligt att skapa typsnitt för webben. Men det kräver andra lösningar än gratistypsnitt.

Storleksproblematiken

Verdana och Myriad följer den teckenstorlek i Windows som etablerats med Arial. Dessvärre är den något för stor för att fungera i löpande text. Därför används de vanligen i en storlek mindre på webben -1 eller size 2, d.v.s 10 pt grad. Med CSS försvinner problemet, ty där kan exakta storlekar avpassade för respektive typsnitt anges i pixlar eller punkter, på samma sätt som typsnitt hanteras i tryckt typografi.

Times har däremot en standardstil i 12 pt som är utmärkt som skärmformat. Minion följer den men är aningen större och dessvärre alltför utspärrad.

Georgia närmar sig däremot Verdana och Arial i teckenstorlek. Georgia 11 pt motsvarar ungegär Verdana 10 pt. Georgia 10 pt är jämförbar med Times 12 pt i teckenstorlek.

I denna teckenstorlek fungerar Georgia dock utmärkt som lästypsnitt. Även 8 pt (size 1 eller -2 på webben) är hyfsat läslig. Men det skapar problem eftersom radbrytning och texturymme dramatiskt förändras om man anger Georgia som ett första alternativ och användaren inte har detta typsnitt utan använder Times. I så fall måste Georgia också specificeras avseende storlek, alltså 10 pt eller –1. Det skapar givetvis problem vid fomrgivning av sidor med Georgia. Detta är det enda egentliga felet med Georgia, att den i 12 pt är för stor i förhållande till Times i samma grad.

Reflektioner

För att systemet med gratisfonter ska fungera krävs att tillräckliga många använder dem på sina webbsidor så att de blir en standard, att de lätt kan hämtas hem av användaren och att de har andra fördelar och användningsområden än att enbart återge formgivning av webbsidor. Arial och Times uppfyller givetvis kraven eftersom de redan finns med Windows 95. Verdana och Georgia gör det likaså, eftersom de har fördelar som bastypsnitt i alla sammanhang.

Fördelarna med Microsofts gratisfonter Verdana och Georgia är att de fungerar i praktiken redan nu på webben. De är gratis och ger teckenformer som verkligen är anpassade till bildskärm.

Nackdelen är i första steget att man som typformgivare fortfarande är beroende av vad användaren har på sin dator, så inga garantier finns för att en formgiven sida verkligen blir som uppdragsgivaren betalat för. Dessutom räcker de inte långt om man verkligen vill formge webbsidor typografiskt. För att göra lite mer avancerad formgivning med t.ex. Impact, Webdings och Comic Sans bör man förlita sig på inbäddning av typsnitten.

Adobes webbfonter är lite tveksamma, eftersom de kostar pengar och inte på något avgörande sätt förbättrar läsbarhet eller design på webben. Vi kan inte räkna med att de blir någon allmän standard på webbsidor. I förening med ett förmånligt pris kan dock andra användningsområden vara något som talar för dem, eftersom de finns i TrueType-format och är fina kvalitets-typsnitt. Adobes webbfonter kan dock få användning i gif-texter men framför allt är det som inbäddade fonter Adobes webfonts kan bli av värde.

Om vi ska döma av historien lär nog Bitstreams TrueDoc-lösning förbli ett marginellt alternativ till Adobes och Microsofts OpenType. Men osvuret är bäst, det är inte uteslutet att OpenType stöter på problem och att TrueDoc blir industristandard under tiden. Men det är inte särskilt sannolikt.

Med sin satsning på webbanpassade typsnitt och inbäddning av typsnitt på webben har Microsoft och Adobe tagit ett första steg. När denna teknik slår igenom på bredare front med OpenType lär vi nog se ännu flera och ännu bättre typsnitt för webben. Ty till syvende og sidst är det inte distributionstekniken det hänger på, utan att man har nåt av värde att distribuera.

© Text och illustrationer Stefan Lundhem

| FyrisFonts | Typsnitt | Beställa | Artiklar | Ordbok | Innehåll | Om |