Webbfonter

1

Krav på skärmfont

StyleSheets

Kantutjämning

2

Inbäddning

-TrueType

-Skyddsnivåer

-Bitstream stöldsäker

-Formgivare mot

3

Microsoft gratis

-Bakgrund

-Matthew Carter

-Thomas Rickner

Adobes webfonter

4

Fontanalys

Verdana

-Stilprov mager

-Stilprov fet

Georgia

-Stilprov mager

-Stilprov fet

Stilprover 10-12

-Arial

-Times

-Myriad web

-Minion web

Slutsats

Storleksproblemet

Reflektioner




Artiklar

Baskerville

Caslon

Cloister Old Style

Formatmallar CSS

Frakturen

Garamond

Jenson MM

Minion MM

MultipleMaster

Myriad MM

Pekpinnar 1

Pekpinnar 2

Poynter

RailwayType & Agenda

Tidningstypsnitt

Webbfonter

Webbtypografi

1 2 3 4

Storleksproblem

Typtrivsel

God typografi i Word (pdf)

Bildskärms-
typografi 1995




 

Microsofts gratisfonter

Det räcker inte att ha teknik att bädda in fonter, det gäller att ha några fonter att bädda in också. Här har Microsoft visat framfötterna igen genom att låta Mathew Carter formge några typsnitt speciellt för bildskärmen.

Verdana och Georgia ingår i den grupp fonter, som Microsoft tillhandahåller gratis. De flesta av dem ingår i Windows 95 och andra distribueras med vissa windowsprogram, men de går också att gratis ta hem, för Mac och Windows, från Microsofts webbplats, www.microsoft.com/typography.

Typsnitten i detta bibliotek är standardtypsnitten Arial, Courier New och Times New Roman, samt nykomlingarna Webdings, Verdana, Trebuchet, Georgia, Comic Sans MS och Impact och Arial Black. I denna artikel uppehåller vi oss vid Verdana och Georgia som jämförs med Arial och Times New Roman.

(+ Bilder på alla i EPS teckenkontur och GIF bitmap)

Microsoft bakgrund

Det hela började 1994 som ett projekt för att ta fram originaltypsnitt till Windows, som Microsoft fritt kan distribuera som gratistypsnitt.

Tahoma var det ursprungliga typsnittet, som sedan utvecklades till Verdana med bredare teckenformer och större teckenmellanrum för att kunna användas i löpande text. På motsvarande sätt togs Georgia fram som en ersättare för Times för textsättning i på bildskärm.

I dessa typsnitt har man vänt på steken när det gäller produktionsordningen för typsnitt. Vanligen är teckenkonturer som gör sig bra i tryck det primära och bildskärmsvisningen sekundär. Här har man istället börjat med bitmap-tecknen i de viktiga textstorlekarna 8-12 punkter. Därefter började arbetet med teckenkonturerna som kan ge typsnitt användbara för utskrift och tryck, och med TreType-hintningen som gör typsnitten specialanpassade för bildskärm.

Framtagningen av typsnitten har tillgått så att Carter tecknat teckenkonturerna till TrueType-typsnittet. Här har han utgått från vad som fungerar i små och stora grader på bildskärm, och som fungerar bra i utskrift och tryck. Men det centrala har varit kopplingen till skärmvisningen.

Därvid har man utgått från handgjorda tillfälliga bitmap-tecken för de mindre graderna. Mellan dessa bitmap-versioner och Carters teckenkontur finns överensstämmelse så långt det går, men bitmap-tecknen anpassas till det som blir tydligt och läsbart på bildskärmen i varje enskild grad. Vissa tecken i vissa grader avviker således en hel del från teckenkonturerna.

Sedan har Rickner gjort de s.k. hints, styrningar, av TrueType-fonterna, som i varje enskilt fall automatiskt anpassar teckenkonturen till de teckenformer som arbetades fram med bitmap-tecknen. Det är här den verkliga styrkan ligger med Microsofts TrueType-fonter. Därefter är bitmap-versionerna överflödiga, ty nu sköter ju TrueType-hintningen deras jobb.

Det mest utmärkande med Verdana och Georgia är den jämna tillriktningen, att det är lika mycket luft mellan alla tecken. Denna egenskap är lika viktig som teckenformerna.

Till skillnad från andra fonter är de inte tillriktade för tryck utan för bildskärm.

De feta vikterna är lite fetare än i andra typsnitt, där den feta vikten försvinner i små grader eller blir för mager för att synas som utmärkning. Även här har Microsoft utgått från bitmap-tecken för att hitta den rätta förstärkningen.

Matthew Carter

Microsoft anlitade Matthew Carter för formgivningen av Verdana och Georgia. Han har en lång meritlista inom modern typsnittsformgivning. Carter var en av de fyra grundarna av Bitstream, men arbetar nu som självständig typformgivare. Han har skapat fina boktypsnitt som Galliard. Ett annat av hans typsnitt, Charter, togs fram för att fungera bra i laserutskrift i låg upplösning. Erfarenhet från typsnitt som ska läsas i små grader har han från Bell Centenniel som används i amerikanska telefonkataloger.

I Verdana och Georgia har Carter arbetat med att göra typsnitt alltmer förfinade ju bättre uppläsning de exponeras i. I Verdana används Microsoft TrueType-hintning i stor skala, som ger en enkel men elegant form på bildskärm och mer komplexa och förfinade i utskrift och tryck.

Thomas Rickner

Det är Thomas Rickner som svarar för TrueType-hintning av Carters teckenformer. Han är väl skickad för uppgiften. Han började på Apple med utvecklingen av deras TrueType-typsnitt och med utvecklingen av TrueTypeGX. Därefter har han frilansat åt The Font Bureau, med specialanpassade TrueType och Typ1-typpsnitt åt bl.a. Adobe, Apple och Microsoft. Sedan 1994 arbetar han på Monotype med deras TrueType-fonter.

Adobes webbfonter

Adobes uppsättning av webb-fonter är till skillnad från Microsofts inte gratis, men de får användas för inbäddning på webben. Priset är dock överkomligt för dessa kvalitetstypsnitt. Adobes webb-fonter är TrueType-versioner av Adobes Originaltypsnitt, som de själv har full upphovsrätt till och därmed har rätt att distribuera över nätet.

I Adobes webbfonter ingår Myriad, Minion, Caflish Script, Mezz, Penumbra och Giddyup.

(+ bild av Adobes webbfonter)

Här har Adobe dragit nytta av MultipleMaster-tekniken. Alla dessa typsnitt finns ju som MM-fonter, med undantag för Giddyup. Adobe har tagit fram en mellanform, som fungerar bra på bildskärm, och som samtidigt ger goda utskrifter.

Teckenkonturen av Minion Webb motsvarar en något tillfettad och kondenserad 6-punktersversion av Minion MM, men med kraftigare hårstreck och mer markerade seriffer; alltså ett typsnitt som i utskrift kan fungera bra i små grader. Här har Adobe lagt ned lite möda på att ta fram en webbanpassad variant av Minion. Att den sen inte fungerar som TrueType-typsnitt på webben är en annan historia.

Myriad Web är en aning mer expanderad än den Myriad Regular som Adobe bundlar med ATM och vissa program, men oförändrad i detaljer. Den som har Myriad MM och Fontographer kan i och för sig ta fram detta typsnitt och omvandla till TrueType. Versalerna i Myriad Webb är dock mindre och smalare än Myriad MM och här följer Adobe samma koncept som Matthew Carter introducerat i Verdana.

På webben har Adobes webb-fonter ett givet användningsområde för knappar och rubriker i gif-format. För detta syfte kan man förstås använda originaltypsnitten, men för den som inte har dem är Adobe WebFonts ett mycket användbart alternativ.

Som inbäddade typsnitt har Adobes webb-fonter hyfsat bra teckenformer för bildskärmen, men tillriktningen fallerar. I de flesta avseenden ligger de långt efter Microsofts gratisfonter. För löpande text är Microsofts Verdana och Georgia överlägsna.

© Text och illustrationer Stefan Lundhem

>>> Webbfonter del 4: Fontanalyser >>>

 

| FyrisFonts | Typsnitt | Beställa | Artiklar | Ordbok | Innehåll | Om |

< - - - Sidan uppdaterad 010304 - - - >