|
FyrisFonts Primus återger den unge Firmin Didots första
nyklassicistiska typsnitt, inledningen till den typklass som
kallas nyantikva, som dessvärre kom att dominera typografin
över ett sekel framåt.
Firmin Didot (1764–1836) hörde till den framstående franska
typografiska dynastin Didot, som var tidens
främsta boktryckare och typsnittstillverkare.
Firmin var sin tids främste stämpelskärare. Det var han som 1784
– vid 20 års ålder, två år före den franska revolutionen – skapade den s.k. nyklassicistiska stilen, med just det
typsnitt som här återges som Primus.
Liksom så många andra utgick han från Fourniers typsnitt, men
han var också inspirerad av Baskervilles teckenkonst. (Läs
mer om >>Fournier och om >>Baskerville)
Utmärkande för Didots nyklassicistiska teckenform är skarp kontrast
mellan tunna och tjocka linjer, en geometrisk konstruktion samt
skarpa vågräta seriffer.
I Bodonis typsnitt drevs Didots uppfinning till kalla geometriska
konstruktioner – som älskades av samtiden och eftervärlden.
Didot skapade punkten: Tillsammans med sin far utvecklade Firmin Didot också ett nytt
matematiskt system för teckenstorlekar, med den typografiska punkten
som basenhet. Det är detta system som ligger till grund för dagens
måttsystem och didot-systemet används i vissa sammanhang än i dag.
Firmin Didot var den franska revolutionens favorit – typografiskt
sett – och Napoleon utnämnde honom till chef för det mäktiga
Nationaltryckeriet, den högsta punkt (!) en fransk typograf
kunde nå. Napoleon mötte sitt Waterloo innan Firmin hann uträtta
något inom typografin, men hans byst kan beskådas där än idag.
Primus är också det första typsnitt som framställts
av FyrisFonts. Därav namnet. Det togs fram några sommardagar 1989
(200 år efter den franska revolutionen förstås),
på initiativ av typografen och formgivaren >>Ludvig
Grandin.
Uppgiften var att ta fram ett lämpligt skylttypsnitt till Jan Myrdals visning av affischer från den franska
revolutionen, och Times och Helvetica kändes på något sätt fel. För att skapa stilkänsla och sammanhang fick vi göra ett typsnitt med den rätta tidsandan. Det blev Primus.
Tekniskt sett blev det väl som det blir under några sommardagar, men det fungerade. Därefter har fonten bearbetats så att den fungerar för allmän användning.
Typsnittet är baserat på tryckta stilprov och återger det gamla
boktryckets egenskaper.
Detta är i sanning ett revolutionärt typsnitt och själva
startpunkten för den typstil som på engelska kallas "modern"
och som vi kallar nyantikva.
Givetvis är det allt annat än modernt; det pekar tillbaks på
det grekiska stilidealet från 300-talet f.Kr. Men tolkat enligt
1790-talets mått – det vi kallar nyklassicism.
Det är med den
tidens typsnitt och mode, som med den franska revolutionen i stort,
man avsåg inte att skapa något nytt, utan att återställa något
som förlorats.
Och det som förlorats låg väldigt långt tillbaks i en töckenomhöljd forntid, vars konturer tecknades av samtiden.
Men stilbildande blev Didots och Bodonis geometriska teckenkonst
och modern förblev den dessvärre intill 1930-talet och funktionalismen.
I jämförelse med Bodonis typsnitt, som kom lite senare, är Fyris
Primus mjukare och mindre mekaniskt, och fungerar utmärkt både
för kraftiga rubriker och kortare texter.
|
