PARTACUS ÄR EN
variant av den romerska versalskriften, Capitalis Monumentalis, som höggs in i monument.
Den blev förebild för versalerna i vårt alfabet. Spartacus bygger på konstnären
Albrecht Dürers bok Underweysung der Messung mit dem Zirckel und Richtscheyt
från 1525, en lärobok i konsten att använda passare och linjal för att skapa
illustrationer och tecken.
Dürers konstruktionsdetaljer var avsedda som stöd för frihandsteckning, för att ge
balans och proportion åt tecknen, men de var inte avsedda att följas slaviskt. I
Spartacus Anfang återges dessa konstruktionslinjer och cirklar. Dessa tecken är avsedda
för anfanger och dekorativa syften.
Spartacus följer Dürers ansvisningar så långt det är möjligt. Där de
är ofullständiga eller ger alltför märkliga resultat tillåter
jag mig en lite friare tolkning i Dürers anda. Bokstäver som saknas,
nämligen J, U odh W, liksom siffror, skiljetecken och internationella
(diakritiska) tecken är också de mina tolkningar i Dürers anda.
Dürer anvisar i allmänhet flera alternativa teckenformer. Två av dem
återfinns i denna version av Spartacus, på gemen- och versaltangenterna.
Tydliga skillnader finns mellan de olika varianterna av t.ex.
A, S och T och små skillnader finns mellan t.ex. B, P och K. Bokstäverna
M, O och Q har därutöver extra alternativ.
Konstruktionsdetaljerna skiljer i allmänhet mellan gementangenternas och
versaltangenternas tecken.
|